carolinateodor

Vår älskade son, Teodor, föddes 27 december 2010. Han förändrade nästan allt. Fyra år senare, 25 december 2014, föddes vår efterlängtade dotter, Emilia. Här försöker jag hitta orden för mina känslor och tankar i livets små ögonblick. När jag inte hittar orden låter jag bilderna tala.

Dollars och dylikt

Publicerad 2011-10-31 14:21:17 i Allmänt,

För några dagar sedan hittade Jimmie ett Forexkuvert med lite dollars och dylikt i. Synd att de ska ligga där till ingen nytta, tänkte jag, och gick för att växla in dem på stan idag. Det visade sig innehålla både dollars, euro och danska och de gav mig sexhundrafemtiofem kronor rakt in på kontot. Synd att de ska sitta där till ingen nytta, tänkte jag, och gick därför in i några butiker och gjorde av med dem. Inte allt, men ändå.
I den sista butiken som vi var inne i sprang vi på en före detta studiekompis till mig. Hon gav mig rådet att aldrig jobba 100% igen. Hennes barn är nästan vuxna och ändå höll jobbet på att ta knäcken på henne och hon hade inte ork till någonting när hon kom hem från jobbet. Inte träna, handla, laga mat, umgås med barnen. Bara jobba. Jag vill inte ha det så. Vad ska lönepengarna göra på kontot till ingen nytta om jag inte har ork att göra det som betyder allra mest, nämligen leva här och nu med de jag älskar allra mest?
Nä, pengar är sannerligen inte allt. Även om de gjorde denna dag lite mer lustfylld.
Eller vad sägs om denna? Halva reapriset = 25 kronor. Money well spent, om ni frågar mig.

Att vara ensam hemma

Publicerad 2011-10-30 17:26:41 i Allmänt,

I skrivande stund är jag ensam hemma. Tror bannemig att det är första gången sedan Teodor kom till världen. Teodor och Jimmie åkte till Teodors farmor vid 14-tiden. Sedan dess har jag försökt sova bort min dumma förkylning, handlat, rensat i skåpen samt målat klart Teodors tavla. Tror jag. Egentligen är jag inte helt nöjd med tavlan på sina ställen men jag får nog inse att den inte blir bättre. Ju mer jag försöker förbättra, desto sämre blir det. Och ärligt talat tror jag att Teodor blir lika glad eller oimponerad oavsett.
Imorse gick Teodor flera vändor i vardagsrummet med sin gåvagn. Stolta som tuppen, både han och jag. När han hade gått klart plöjde han igenom böckerna som ligger i vagnen och imorgon kör vi förhör.
Näe, nu får de ta och komma hem... Vad ska jag annars hitta på?

Bad och Skatås

Publicerad 2011-10-26 15:10:02 i Allmänt,

Nu är hösten verkligen här och vad passar då bättre än att bada i simhallen? Det gjorde vi på förmiddagen idag. Fick ställa klockan och grejer för vi skulle träffa ett annat morochsonpar kl 09.30. Så tidigt är vi aldrig klara annars. Igår var vi inte ens vakna den tiden. Det var superskoj att prova på badet och jag hoppas vi gör det igen snart! Sist Teodor badade i bassäng var i spapoolen i Åre och det var före påsk.
I måndags gick vi med samma morochsonpar till Skatås öpppna förskola. Det var jättemysigt att se barnen busa runt bland löven i skogen och Teodor fick en chans att inviga sina fina regnbyxor!

Men jag ler

Publicerad 2011-10-25 22:43:05 i Allmänt,

För några dagar sedan hittade jag en diktbok i bokyllan som jag skrev på gymnasiet. Efter att ha läst igenom hela boken insåg jag att dikterna inte var så bra som jag mindes dem. Dessutom hade jag skrivit dem där det skulle ha stått de på ett par ställen. Typiskt mig att haka upp sig på sådant. Idag hittade Teodor en diktbok som jag skrev till Jimmie och som han fick i julklapp 2005, dvs när vi hade varit tillsammans i lite över ett halvår. Den tyckte jag bättre om. Speciellt en dikt var lite extra söt.

Men jag ler
Sitter på bussen
luften är grå
med lite duggregn
det luktar surt
människorna runt omkring
ser likgiltiga ut

men jag ler

för igår sa du
att det kändes som om du
har varit kär i mig
i hela ditt liv



Och jag är fortfarande kär i dig, världens bästa Jimmie!



The more the merrier?

Publicerad 2011-10-23 12:25:07 i Allmänt,

För en stund sedan såg jag ett reportage på tv om en mamma som har trillingar. Det gav mig lite perspektiv på saker och ting. Som nu t.ex. när Teodor sover kan jag sitta här och skriva i lugn och ro. När någon av hennes döttrar sov var det i princip alltid någon som var vaken. De visade också hennes trillingvagn som var för stor för att komma in på bussen med och när hon handlade fick hon be någon passa vagnen medan hon sprang runt och hämtade varor. Sedan finns det förstås de som har det ännu värre, det vet jag, men för mig räckte detta perspektiv för att tycka att det är bland det lättaste som finns att vara mamma till en snart 10-månaders liten buspojk. Mamman i reportaget sa något i stil med att Det är så jävla jobbigt men samtidigt så jävla fantastiskt att ha trillingar. Så är det säkert för så känns det med Teodor också fanns kanske inte på riktigt samma nivå. Hur jobbigt det än kan vara ibland så är det samtidigt minst lika fantastiskt.
Ett litet exempel på hur livet kan vara nu för tiden är att Jimmie just skulle raka av sig håret. Han satte apparaten på laddning imorse men batterierna hade inte laddat tillräckligt eftersom Teodor hade dragit ut sladden. Jimmie får därför stå ut med att ha en hårtofs kvar i bakhuvudet tills apparaten är laddad igen. Vid sådana stunder älskar jag Teodor så mycket att jag nästan önskar att vi hade tre.

Känn dig själv

Publicerad 2011-10-21 21:18:06 i Allmänt,

Igår var vi på utställningen Känn dig själv på Världskulturmuséet. Vi var där med några mammor och söner från föräldragruppen. Jag vet inte om Teodor kände sig själv bättre efter besöket men det kändes sannerligen som att jag kände honom lite bättre. Han gick, både bokstavligt och bildligt talat, sin egen väg. Och det beundrar jag honom för. Hoppas att han kommer att fortsätta så.

Nu när du är hos mig

Publicerad 2011-10-19 16:40:20 i Allmänt,

Morgnarna är inte alls lika gråa
nu när du är hos mig
Du ler så fort du vaknar
och glädjs åt att dagen har börjat

Regnet spelar inte alls samma roll
nu när du är hos mig
Du ser inte på regnet så som vi
du sträcker dig mot dropparna

Jag är inte alls lika blyg
nu när du är hos mig
När vi är bland massa andra
tar du för dig av det som faller dig in

Livet är inte alls lika tungt
nu när du är hos mig
Vad du än gör, gör du det
precis nu


Av: Carolina

Google, google, google

Publicerad 2011-10-19 15:43:03 i Allmänt,

Precis så säger Teodor flera gånger om dagen. Google, google, google. Google, google, google. Vad han egentligen vill ha sagt vet jag inte men han är tycks vara en vetgirig en så han vill säkert ta reda på något. Den som ändå visste vad.
Efter att ha suttit inne i två dagar trotsade vi idag regnet för att gå till biblioteket. Som vanligt tog jag på Teodor alldeles ordentligt med kläder och glömde bort mig själv. Var pissvåt redan när vi hade tagit oss igenom parken. Väl på bilbioteket hittade Teodor lite nya kompisar och jag hittade en Ipad med ett lekprogram för barn. Den frågade exempelvis Var är apan? och så fanns det tre djur att välja mellan, varav ett var en apa. Man skulle då toucha apan så sa den aaaapa och sedan lät den som en apa. Teodor tyckte att det roligaste på biblioteket var att riva ner alla böcker från hyllorna. Medan jag höll på att städa upp efter honom på ett ställe gick han lös på hyllan med spanska böcker. Vetgirig, som sagt.
Undrar vad Teodors nästa ord kommer att bli. Wikipedia kanske? Wikipedia, wikipedia, wikipedia. Nej, kanske inte förresten.

Är det nu, nu som det tar slut?

Publicerad 2011-10-17 11:49:06 i Allmänt,

Jag tror att jag snart kan säga att jag har slutat amma. Trodde att det skulle kännas lite sorgligt men det tror jag inte att det gör. Kanske för att jag inte har känt efter ordentligt. Under de sista fem nätterna har Teodor ammat cirka två. Ibland är jag inte riktigt vaken om natten när jag är vaken så på morgonen vet jag inte hur många gånger Teodor har vaknat och om jag har sovit gott och sådant. Men nu tror jag mig iallafall veta att om någon frågar hur länge jag ammade Teodor kommer jag kunna säga tills han var 9-10 månader ungefär.
I helgen var min kompis hemifrån på besök. Helt fantastiskt med kvalitetstid. På lördagskvällen blev det en runda på stan som avslutades med ostbågar och film hemma i soffan. När vi gick hem gick de andra ut. Precis lagom om ni frågar mig. Det var ju en dag dagen efter också.
'

Glädjen före sorgen

Publicerad 2011-10-11 21:33:50 i Allmänt,



Så här lycklig var Teodor när han satt på sin fina bil idag! Så olycklig som han blev någon sekund senare har jag ingen bild på. Han sträckte sig nämligen upp mot kameran (telefonen) med båda händerna och släppte ratten helt. I samband med det tappade han balansen och ramlade åt sidan och slog kinden i läragåstolen som ni ser i bakgrunden. Jag kände mig riktigt dum som tappade fokus från säkerhet till att få honom på bild. Ännu dummare kände jag mig när ett litet blåmärke visade sig på hans goa mjuka kind. Klantmorsa. Som tur var gick det över ganska snart för Teodor (och mig) och han blev glad igen. Därmed kunde vi ge oss av till Öppna förskolan där han inte var ett dugg rädd att ta åt sig massa uppmärksamhet på sångstunden. Jag reflekterade över att jag nästan blev blyg när han var så framåt. Har det att göra med att jag är våg och vill skapa balans eller beror det på att jag själv har svårt att ta så mycket plats bland massa okända människor? Säkert är att jag har en hel del att lära av min kloka son.

Nappars existens

Publicerad 2011-10-11 21:06:49 i Allmänt,

Nappars existens är ett mysterium för mig. Ibland finns de på flera ställen, ibland finns de INGENSTANS. Jag vägrar att gå och lägga mig utan att ha en extra napp bredvid sängen. Om Teodor tappar sin napp när han vaknar på natten brukar det sista som jag är sugen på nämligen vara att leta efter den nappen. Hursomhelst. Teodor hittar sina egna nappalternativ såsom pusselbitar när de vanliga har gömt sig. Jag är dumsnål nog att inte köpa nya nappar för jag vet ju att de finns. Vet bara inte var. Och om jag köper nya kommer de ju bara att försvinna.

En bitvänlig näsa

Publicerad 2011-10-09 18:59:26 i Allmänt,

Är blöt och kall men glad efter en trevlig fika på stan med Teodor och en kompis som jag träffar alltför sällan. Det var en spännande fika då Teodor skrämde oss genom att nästan sätta en riskaka i halsen. Dessutom var en man vid bordet bredvid väldigt förtjust i Teodor och tog sig friheten att lyfta upp honom. Teodor svarade med att nästan bita mannen i sin stora och bitvänliga näsa och sedan tog jag tillbaka Teodor till min famn så att han inte skulle bli kidnappad av mannen.

Idag är det alltså söndag och som vanligt känns det svårt att förstå var helgen tog vägen. Den började superbt i fredags med Bridesmaids-bio och påföljande strawberry daquiry och lite fredagspuls. Igår hände inte jättemycket som är värt att skriva om förutom att jag äntligen fick prata med min vän som nyligen blivit mamma!! SÅ stolt över henne och glad för lille bebisen.

På förmiddagen idag körde jag mitt första Friskis och Svettis-pass på länge, närmare bestämt core. Det var nästan så jobbigt att det inte var jobbigt för jag orkade knappt ens försöka med vissa övningar för att jag var så svag. Plankan var ju inte en favorit ens innan jag hade varit gravid.

Nu ser jag hungrigt fram emot en i våra mått mätt nästan helt uppbokad vecka! Det blir en utmaning att hinna med allt och ändå njuta av varje ögonblick.

Höst på min planet

Publicerad 2011-10-04 22:04:46 i Allmänt,

Höst på min planet
jag kanske borde åka utomlands
du säger att jag borde se mig kring
men jag har inte tid med någon annanstans
har inte lust med massa någonting

jag vill se frost ur varje sommardagg
jag vill se skymning mitt i rusningen
jag vill se vimlet byta ytterplagg
jag vill se löven byta färg igen

du säger att jag har en liten värld
men den är större än begärd

jag vilar under himmelen
i höst på min planet
jag sjunger för mig själv
fastän jag vet
att sånt kan kallas ensamhet

nu sköljer luften över sommardamm
nu landar folk och allting återgår
nu går passionen och blir allvarsam
om någon sådan ännu återstår

jag blev utan men jag klarar mig
det finns en park vid Söder Mälarstrand
dit kan man gå en stund och vila sig
man kan få nog av all panik ibland

det är nojor och normer neuros och neon
och tomma tal i telefon

jag vilar under …

persiennerna dras ner
det mörknar och jag ber
låt mig bli din melankoliska vemodskavaljer
en nattlig promenad
i en höstmörk stad
jag kan inte önska mig nåt mer

så jag åker inte utomlands
förrän vintern fäller slutridå
här är ett skådespel i höstlövsdans
som jag vill se varenda meter på

du säger att jag har en liten värld
men den är snygg och full av flärd

jag vilar under …

Av: Lars Winnerbäck



I helgen fick vi vara med om allt det vackra med hösten. Vi bodde i ett fint litet hus i en vit liten stugby med fantastiska vänner som har en Spindelman till son. Vi åt gott, drack rödvin, spelade spel och tennis, jogg-gick, lyssnade på tystnaden, pratade, skrattade, letade parkering på Gekås, handlade på Gekås, fyllde år och badade. Att bada var inget jag hade planerat. Det var inte så att jag hade packat ner bikini eller så. Inte ofta men ibland får jag sådana där infall och då är det bara att låta det ske. Efter lite uppvärmning tog jag sats och sprang ut i vattnet bland de flytande höstlöven. En fantastisk känsla! När jag kom upp på land igen trodde jag att jag skulle frysa men det gjorde jag inte. Istället sprang jag i en gång till medan Jimmie filmade mig. Att det var min födelsedag motiverade mig lite extra. Kan nog svära på att jag aldrig har badat utomhus på min födelsedag förut och det lär inte bli en tradition.




I fredags vinkade Teodor för första gången. Sedan dess vinkar han lite nu och då. Inte alltid i de förväntade situationerna, men ändå. Vink vink!

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela