carolinateodor

Igår kväll var det tjejmiddag med vin och skratt i mängder. Det gjorde gott för själen.

 

Idag var det familjegympa och det är inte mycket som slår att se hur roligt Teodor tycker att det är. Den där känslan jag känner när han står på långsidan i gympasalen och ropar HEJA MAMMA, HEJA MAMMA och klappar händerna nästan i takt när jag springer, den är oslagbar. Och glädjen när han dansar. Det finns ingen som dansar som han. Det finns helt enkelt ingen som han. Han är oslagbar och skulle kunna platsa i vilket landslag som helst.

 

Jag skulle kunna skriva inlägg efter inlägg om min trötthet.

 

Men det är jag för trött för.

 

Här kommer några bilder istället.