carolinateodor

Idag fick vi se dig igen. Med huvudet ner och rumpan upp. Med ett ansikte så perfekt och en tunga som smackade. Jag vet att det kommer en tid när det kommer att kännas overkligt att tänka sig en tid före du fanns. Det kommer att bli svårt att minnas hur det är just nu men jag vill ta vara på varje ögonblick av längtan. Och av stolthet för att du finns i mig, för att jag bär dig varje sekund och allt jag gör, det gör jag med dig. Min stjärna.

 

Ibland känner jag mig uppäten av energi. Har ingen mer att hämta. Inget lager att ta av. Det är tomt. Då måste jag lyssna på vad jag lovade mig själv när du blev vår. Jag måste se till att fylla på igen. Sömn, mat, avskärmning eller vad för något annat som jag behöver. För om jag inte fungerar så fungerar inte du. Jag måste fungera för dig. Måste.

 

Och så andra stunder. När jag nästan skäms över hur bra jag mår. När jag full av energi åker till gymmet och tränar. Kommer knappt emellan crosstrainermaskinerna med min stora mage men jag älskar det. Älskar att kunna ta i och få känna mig stark. Det är du och jag då, mot världen. "Tror du att du och jag kommer vinna det här racet?" sjöng September på passet i måndags och du och jag var hur säkra som helst. Klart att vi vann. Du och jag.

 

Vi har en byrå fullproppad med kläder till dig. Vi har en säng till dig och bebisprylar i varenda rum. Dina syskon längtar efter dig varje dag. De har så mycket att visa dig och så oändligt mycket kärlek att ge. Det känns som att de bråkar tusen gånger om dagen, så som syskon gör. Sedan blir de sams lika fort och leker lekar och skrattar så de kiknar. Du skulle sett Emilia idag när hon skulle åka pulka nerför slänten vid huset. Hon hann bara kliva i pulkan men inte sätta sig förrän den fick fart ner för backen. Hon stod i pulkan med rumpan upp hela vägen ner. Sedan blev hon vansinnig på mig och Teodor för att vi skrattade åt henne. Det var omöjligt att låta bli.

 

Dagarna går och timmarna försvinner. Och för varje sekund närmar sig stunden när du finns i min famn. Jag vill lova mig själv att aldrig ta dig för givet. Att alltid göra allt för att ha kraft kvar till dig. Att se dig för den du är och alltid, alltid älska dig. Jag vet redan hur svårt det kan vara att vara mamma ibland men jag vet också hur stort det är. Jag ska ta vara på det och jag ska ta vara på dig. 

 

Och jag ska alltid minnas den tid som var innan du fanns hos oss, på riktigt.