Du
Ligger och lyssnar till dina andetag när du sover. Som den vackraste musik. Ser dina fötter sticka ut mellan spjälorna. Tänker att jag kanske borde sova och inte skriva.
Sömnen och energin är så ofantligt avgörande för mig och mina tankar och handlingar. För vem jag är för mig och alla runt mig. Snart borde jag sova men jag vill ju minnas också.
Imorgon ska vi på 10-månaderskontroll. När vi bokade tiden var det så långt kvar. Imorgon förbi.
Du gick några steg med gåvagnen i helgen. Och du ramlade en del. Nu vägrar du försöka. Du är klokare än så.
Du äter allt du får smaka på och lite till. Helst vill du äta med händerna och gegga så mycket du kan. Du säger mmm, mmm, mmm när du äter. Du är för underbar.
Du kan krypa upp för trappan i ganska hög fart.
Du har haft fyra tänder länge nu.
Dina tröjor glider ofta upp på magen och stannar där.
Du älskar att plocka ut Teodors kläder. Kalsonger, strumpor, pyjamaser, tröjor. Allt ligger utspritt på golvet i hans rum. Du lägger ofta kläder på ditt huvud och kryper iväg.
Du säger "dä, dä" och typ pekar.
Du ler. Väldigt ofta ler du.
Ibland avundas jag din nöjdhet och tillfredsställelse. I din värld verkar inget krångligt.
Mamma ska sova nu. Och imorgon ska jag ge dig all kärlek och all närhet du förtjänar. För att du är du.