Nytt år, mera marängsviss
Ett nytt år är här nu. Det gick inte att stanna i 2011 trots att jag ville. Det nya året blir säkert bra det också men att lämna det bästa året i mitt liv bakom mig skapar lite olust och rädsla. Sakta och säkert försöker jag välkomna det nya året och sträcka ut armarna åt allt det har att erbjuda. Och vem vet, kanske sitter jag här nästa år med samma vånda? Jag hoppas det.
Jul, Teodors första födelsedag och nyårsafton är nu avklarat. Det gick i en rasande fart och jag hann knappt förstå vad som hände. På Teodors födelsedag gav jag och Jimmie Teodor lite paket på sängen på morgonen innan vi åkte skridskor med två av Teodors kusiner på ett blåsigt Studenternas. På eftermiddagen hade vi kalas för Teodor i mamma och pappas lägenhet i Uppsala. Vi bjöd på hamburgare, tågtårta (designad av Jimmie) samt hemmagjorda kakor. Dessutom hade vi fiskdamm och frågesport om Teodor. Vi började kl.17 och när klockan redan var 20 förstod jag ingenting. Dagen efter åkte jag och Teodor ut till sommarstugan med mamma. Verkligen välbehövligt och mysigt. Vi drack rödvin till lunchen "för att få upp värmen" innan gick på en rogivande promenad.
På torsdagen hälsade några av oss i familjen på min goa farmor. Hon var så glad över att se oss och vi var så glada över att se henne och att hon blir väl omhändertagen. På kvällen var jag ute och drack vin (igen) med en mycket god vän som är en relativt nybliven mamma. Den kvalitetstiden var obetalbar.
Sedan kom fredagen. Inte kul. Även denna dag var fullsmackad med planer men de fick ställas in på grund av sjukdom. Sakta och alldeles för säkert gick det upp för oss att nyårsfirandet med mina bröders familjer skulle gå av stapeln utan oss. När vi vaknade på lördagen insåg vi att det var lika bra att rulla hem till Göteborg igen. På självaste nyårsafton. Vi var framme i lägenheten i Göteborg vid 18-tiden och det enda som hade hållit mitt humör på en någonsånär rimlig nivå på vägen hem var att jag skulle köpa marängsviss när vi kom fram. Något kul ska man väl få ha? Tydligen inte. När jag kom fram till Willys hade de stängt för 10 minuter sedan. Kul. Gick hem igen och blev provocerad av alla nyårsfinklädda människor och tyckte väldigt synd om mig själv. Gissa om jag var en mysig sambo och mamma när jag kom hem igen? Jimmie gjorde vad han kunde för att rädda kvällen och hittade en affär via nätet som hade öppet. Därmed tog jag bilen, körde en lagom lång omväg till affären och handlade marängsvissingredienser för ett helt kompani. Hemma igen ca 19:30. Middagen klar ca 20:30. Jag och Teodor somnade i soffan ca 22. Jimmie väckte mig för tolvslaget 23:50. Jag skålade med vatten kl. 00:00. Vi stod vid fönstret på exakt samma plats som för exakt ett år sedan. Då skålade jag i avslagen julmust och tänkte att nästa år, då blir det fest. Kl.00.05 frågade jag Jimmie om jag fick gå och lägga mig igen. Och då var det ändå inte jag som hade varit sjuk. Det blev alltså inte en jättekul nyårsafton men vad gör det när vi hade haft ett fantastiskt år?
Tack, älskade Teodor, för att du uppskattade marängsvissen. Och för allt annat du ger oss.