carolinateodor

Vår älskade son, Teodor, föddes 27 december 2010. Han förändrade nästan allt. Fyra år senare, 25 december 2014, föddes vår efterlängtade dotter, Emilia. Här försöker jag hitta orden för mina känslor och tankar i livets små ögonblick. När jag inte hittar orden låter jag bilderna tala.

John Blund?

Publicerad 2011-11-01 16:26:49 i Allmänt,

Nej, jag vet inte varför det inte blir blankrad i mina inlägg ibland trots att jag gör blankrad. Och det stör mig. Jag önskar också att jag visste hur man får större text. Det vet jag inte. Och det stör mig nästan mer. Dessutom önskar jag att John Blund hade varit lite mer närvarande inatt så att jag inte hade behövt tabba mig gång på gång idag. När jag väl sov drömde jag mardrömmar mest troligt med anledning av Blondin-Bellas snack om att bli stalkad i Efter tio igår. Inte kunde jag väl tro att jag skulle få mardrömmar av Efter tio med Malou. Kanske ännu en anledning till att inte titta på det?
Blankrad?
Idag har jag känt mig som en dålig mamma bland annat för att jag inte förutsåg att Teodor skulle ramla och slå sig i tvättstugan. Försökte lindra det hela med att göra hallonkräm med socker i. Han ville inte ha. Imorgon är en bättre dag, det vet jag. Tills dess mumsar jag på kakor av Annikas superba recept (http://anhaltannika.blogspot.com/2011/10/supergoda-fjaskkakor.html) och längtar hur mycket som helst till Uppsala.
(Bild från http://www.dollarsofgold.com/blund/bilder/blund1.jpg)

Kommentarer

Postat av: Annika

Publicerad 2011-11-01 20:56:02

I morgon är en bättre dag.

Om det är till någon tröst så känner jag mig som en dålig mamma typ 10 gr per dag. Minst. Idag nog ännu fler.

Postat av: Carolina

Publicerad 2011-11-01 21:33:04

Ja, jag känner på mig att det blir en bättre och till och med bra dag imorgon. När man hamnar i tvivel om huruvida man är en bra förälder eller ej kan man ju känna sig hur värdelös som helst och då blir man ju en ännu sämre förälder... Undrar om det var prestationsångest inför dagens BVC-besök som gjorde att jag inte kunde sova. Där vill jag gärna vara exemplarisk men känner mig tvärtom. Teodor storgrät nästan hela besöket. Rädd för doktorn, stackarn. Och en trött mamma som tafatt försökte trösta och lyssna på råd och klä av och klä på och vara pedagogisk. Gick sådär. Som sagt - Imorgon är en bättre dag. För dig också! Kram!

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela