carolinateodor

Igår var det dags för det faktiskt efterlängtade midnattsloppet. Var en häftig upplevelse! Spöregnade hela dagen och på vägen dit men när vi stod i startfållan och väntade på den drygt 30 minuter försenade starten var det uppehåll. Vi behöll laddningen och får vara nöjda med tiden, både jag och Jimmie. Det kändes som att jag hade kunnat ge lite till men det var nog tur att jag inte gjorde det. Att vara mer sliten idag än jag har varit hade inte varit värt det. När vi kom hem på natten med fuktiga och leriga löparkläder och möra ben hade barnvakten aka farmor dukat upp med mackor, bullar, thé och tända ljus. Myspys.



Idag har vi som sagt varit lite slitna. Åtminstone två av oss.



Efter en skön nap och lite friidrotts-VM på TV gick vi till lekparken. Teodor fick ha på sig loppisregnbyxorna så att han kunde leka fritt.



Imorgon är det dags för BVC för 8-månaderskontroll. Nu är Teodor nämligen över 8 månader och därmed ingen bebis längre. Exempel på färdigheter som han behärskar numera är att krypa på knäna (istället för att hasa sig fram), dricka SJÄLV ur pipmuggen och titta på lampan när vi säger: Teodor, var är lampan? med våra allra töntigaste föräldraröster. Dessutom fick han en tredje tand uppe till vänster för ett par veckor sedan.

Och innan vi vet ordet av har nog även han sprungit sitt allra första midnattslopp.